Vilka temperaturkrav gäller efter HSLF-FS 2024:10?
==================================================
För en djupare genomgång, se nyttig info: rentry.co/d7enii59.
Medan många fastighetsägare tror att inomhustemperatur riktvärdena är en enkel siffra som gäller alla situationer, visar verkligheten att regelverket är mer nyanserat och kräver olika åtgärder beroende på förhållandena. Sedan Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd HSLF-FS 2024:10 trädde i kraft den 15 maj 2024, har kraven på dokumentation och egenkontroll skärpts betydligt. För fastighetsägare och förvaltare handlar det nu om att välja rätt strategi för att uppfylla inomhustemperatur krav bostad — och det finns flera vägar framåt.
Av Fredrik Sjöström, fastighetsexpert
### Vad är riktvärdena för inomhustemperatur enligt HSLF-FS 2024:10?
Folkhälsomyndighetens nya råd fastslår att operativ temperatur i bostäder bör ligga på cirka 18 °C under vinterhalvåret för allmänheten, men 20 °C eller högre för känslig grupp — vilket inkluderar barn, äldre och personer med sjukdomar. Detta är en viktig distinktion som många fastighetsägare missar. Operativ temperatur är inte samma sak som lufttemperaturen du läser på en termometer; den inkluderar även värmestrålning från väggar, golv och möbler. Under sommaren gäller andra riktlinjer, där fokus ligger på att undvika att inomhustemperaturen stiger för långt över utomhustemperaturen. För kontext, se energimyndigheten värmesystem: www.energimyndigheten.se/.
Miljöbalken 2 kap. 2 § ställer kravet att fastighetsägare ska ha kunskap om miljöfrågorna som påverkar fastigheten. Det betyder att du som ägare inte bara behöver följa riktvärdena — du måste också kunna visa att du har gjort vad som är möjligt för att uppnå dem. Enligt miljöbalken 26 kap. 19 § är du också skyldig att genomföra egenkontroll av inomhusklimatets kvalitet, vilket innebär att registrera klagomål från boende, mäta temperaturen och dokumentera vilka åtgärder du har vidtagit. För kontext, se Fastighetsägarna fastighetskontroll: www.fastighetsagarna.se/.
### Måste inomhustemperaturen vara 20 grader?
Nej — detta är en mycket vanlig missuppfattning som kan leda till onödiga investeringar. Riktvärdena från HSLF-FS 2024:10 säger att 18 °C räcker för den allmänna befolkningen under vinterhalvåret. 20 °C är riktvärdena för känslig grupp, det vill säga barn under sex år, personer över 65 år, och personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
Denna skillnad är avgörande för fastighetsägare, eftersom den påverkar vilka åtgärder som är kostnadseffektiva:
- Låg-investering-strategi: Fokusera på att uppnå 18 °C för allmänheten genom bättre isolering, täthetsökning och ventilationskontroll.
- Höginvestering-strategi: Investera i värmepumpar eller nya värmesystem för att garantera 20 °C överallt, särskilt i lägenheter där känslig grupp bor.
- Blandad strategi: Kombinera passiva åtgärder (isolering, solskydd) med målriktad värmning för känsliga områden.
Många kommunala miljönämnder har också börjat skilja mellan dessa nivåer när de granskar klagomål. Är det en familj med små barn som fryser? Då måste du åtgärda till 20 °C. Är det en frisk vuxen som är kallkänslig? Då räcker 18 °C enligt råden.
### Vad är skillnaden mellan operativ temperatur och lufttemperatur?
Detta är en av de mest missförstådda frågorna, och den förklarar varför många fastighetsägare gör felaktiga åtgärder. Lufttemperatur är vad en termometer visar — helt enkelt temperaturen på luften. Operativ temperatur är ett vägt genomsnitt av lufttemperaturen och den medelstrålningstemperatur som människan utsätts för från omgivningen.
I praktiken betyder det här:
- En lägenhet med lufttemperatur 18 °C men kalla ytterväggarytor kan kännas mycket kallare än en lägenhet med samma lufttemperatur men varma väggars.
- Operativ temperatur påverkas av drag, fukt och lufthastighet — inte bara av värmekällan.
- Under sommaren fokuserar riktvärdena på lufttemperatur, inte operativ temperatur, eftersom strålningen från solen och varma ytor redan höjer upplevelsen av värme.
För fastighetsägare innebär detta att åtgärder mot köldklagomål måste adressera både lufttemperatur och väggtemperatur. Bättre isolering av ytterväggar, täthetsökning och radiatorplacering är ofta mer effektiva än att bara öka värmeeffekten. Under sommaren är situationen omvänd — du behöver fokusera på att hålla lufttemperaturen nere genom ventilation och solskydd.
### Vilka åtgärder förebygger höga inomhustemperaturer enligt nya råden?
Höga inomhustemperaturer är en växande utmaning när klimatet förändras. Enligt SMHI har Sverige redan sett en ökning av varma sommardagar, och prognosen är att detta kommer att intensifieras. Folkhälsomyndighetens nya råd HSLF-FS 2024:10 betonar förebyggande åtgärder framför reaktiva lösningar.
De viktigaste åtgärderna är:
- Solskydd: Utanpåliggande jalousier, markiser eller reflekterande folie på fönster reducerar värmetillskuddet med 40-60 procent.
- Ventilation: Naturlig ventilation på natten (när det är kallare) för att släppa ut värme. Mekanisk ventilation med värmeavvinnare kan justeras för sommardrift.
- Värmeavledning: Värmepumpar kan användas för att aktivt kyla (reversibel drift) när temperaturen blir för hög.
- Planering: Nya byggnader och större renoveringar bör designas med hänsyn till framtida värmebelastning.
Enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer för arbetsmiljö — som ofta är strängare än bostadskraven — bör inomhustemperaturen inte överskrida 26 °C utan särskilda åtgärder. För bostäder är motsvarande riktvärdena mindre strikta, men många kommuner börjar tillämpa liknande standard när det gäller långvarig exponering för höga temperaturer. Bakgrund finns i SABOs riktlinjer bostad: www.sabo.se/.
### Hur dokumenterar fastighetsägare egenkontroll av inomhustemperatur?
Egenkontroll enligt miljöbalken 26 kap. 19 § är inte frivillig — det är en lagstadgad skyldighet. Många fastighetsägare vet inte hur de ska dokumentera detta, vilket kan leda till tillsynsanmärkningar från miljönämnden.
En fungerande egenkontroll består av:
- Registrering av klagomål: Varje klagomål från boende om temperatur, drag eller fukt ska dokumenteras med datum, lägenhetsnummer och beskrivning.
- Mätning: Regelbundna mätningar av temperatur (och gärna lufthastighet för att identifiera drag) i de lägenheter där det finns klagomål.
- Åtgärd: En dokumenterad plan för vad som ska göras — detta kan vara allt från att justera termostat till större renoveringar.
- Avslut: Uppföljning som visar att åtgärden har löst problemet, eller en förklaring av varför problemet inte kunnat lösas.
Många fastighetsägare använder idag digitala system för att registrera detta, vilket gör det enklare att visa miljönämnden vid inspektioner. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten är det största problemet inte kunskapen om vad som ska göras, utan snarare bristen på dokumentation — vilket är det första som kontrolleras vid en tillsynsbesök.
### Vilket tillvagagångssätt passar din fastighet — och hur väljer du rätt?
Val av strategi beror på flera faktorer: byggnadets ålder, nuvarande värmeförsörjning, geografisk placering, boendeprofil och budget. En äldre lägenhetsfastighet i Stockholm med många pensionärer kräver en helt annan åtgärdsplan än ett nybyggt radhusområde i Värmland.
Strategi 1: Passiv värmereglering (låg investering, långsam effekt)
Fokusera på isolering, täthetsökning och korrekt ventilation. Denna väg passar äldre fastigheter där små åtgärder kan ge stor effekt. Nackdelen är att det tar tid och kräver god kunskap om byggnadsfysik.
Strategi 2: Aktiv värmereglering (högre investering, snabb effekt)
Installera värmepumpar, ändra värmeförsörjning eller uppgradera värmesystem. Detta löser problem snabbt men är kostsamt och kräver långsiktig planering.
Strategi 3: Kombinerad åtgärd (balanserad investering)
Kombinera passiva och aktiva åtgärder — till exempel bättre solskydd tillsammans med reversibel värmepump för sommarvärme. Detta är ofta det mest kostnadseffektiva för många fastigheter.
Oavsett vilken väg du väljer är dokumentation av egenkontroll enligt miljöbalken det första steget. Det är också det billigaste — och det kan avslöja enkla problem som redan är lösbara utan större investeringar.
Läs vidare: guide för miljöbalken temperaturkrav fastighet: rentry.co/d7enii59.
/* ----- Java Code Example ----- */
/* package whatever; // don't place package name! */
import java.util.*;
import java.lang.*;
import java.io.*;
/* Name of the class has to be "Main" only if the class is public. */
class Ideone
{
public static void main (String[] args) throws java.lang.Exception
{
// your code goes here
}
}