fork download 
  1. Så löser höghus Ölands bostadskris — eller gör det inte
  2. =======================================================
  3.  
  4. För en djupare genomgång, se lär dig om ölands: paste.rs/qg6Ch.
  5.  
  6. "Höghus löser inte bostadskrisen om det inte följs av en genomtänkt infrastruktur och prisreglering. Spridning är ofta billigare att bygga, men skapar nya problem med pendling och miljö," säger Marcus Bergström, stadsplanerare vid Växjö universitet.
  7.  
  8. Av Sarah Lindström, bostadsreporter
  9.  
  10. Öland står inför ett kritiskt vägval. Medan bostadskrisen skärps på ön — med endast 2 procent vakans på hyresmarknaden enligt Statistiska centralbyrån — planeras ett av regionens mest ambitiösa byggprojekt: ett höghus på 14 våningar i Färjestaden som skulle bli Ölands högsta bostadshus. Men det är långt ifrån självklart att detta är svaret på ön behov. Denna guide utforskar vad höghusprojekten faktiskt kan och inte kan lösa, vilka misstag andra kommuner gjort, och hur spridning av bostäder fungerar som alternativ.
  11.  
  12. ### Vad är problemet med Ölands bostadskris?
  13.  
  14. Öland saknar helt enkelt bostäder. Under de senaste fem åren har befolkningen vuxit snabbare än nya lägenheter tillkommit — en klassisk missbalans. Hyresmarknadens vakans ligger på rekordbottnar, vilket pressar upp hyrorna och gör det svårt för arbetare, unga och familjer att hitta hem. Samtidigt är många befintliga bostäder gamla och energiineffektiva, vilket betyder att även när nya lägenheter byggs ersätter de ofta inte de gamla utan kompletterar marknaden. För kontext, se uppgifter från Boverket: www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/.
  15.  
  16. Problemet är tvådelat: det finns för få bostäder totalt, och många av dem är felplacerade. En lägenhet i Färjestaden nyttar ingenting för en arbetstagare som jobbar i Borgholm eller Degerhamn. Detta är anledningen till att både höghus och spridning ofta diskuteras tillsammans — de löser olika delar av samma problem.
  17.  
  18. ### Höghusprojektet i Färjestaden — vad är planerna?
  19.  
  20. Det planerade höghuset i Färjestaden skulle innehålla ungefär 80–120 lägenheter fördelat på 14 våningar. För Öland, där flertalet byggnader är 3–5 våningar höga, representerar detta en radikal förändring. Projektet är tänkt att ligga centralt i Färjestaden, nära handel, skola och järnvägsstation — vilket på papperet är smart stadsplanering.
  21.  
  22. Fördelarna är uppenbara:
  23. - Fler bostäder på mindre yta
  24. - Minskad markförbrukning
  25. - Bättre förutsättningar för kollektivtrafik
  26. - Tätt centrum som kan stödja butiker och service
  27.  
  28. Men här börjar också problemen. Höghusprojekt i mindre städer har historiskt sett skapade så kallade "lamnade torn" — byggnader som blir socialt segregerade eller vakanta för att priset inte matchar efterfrågan. Växjö och Kalmar har båda erfarenhet av detta.
  29.  
  30. ### Vilka misstag gör kommuner när de bygger höghus?
  31.  
  32. En av de största fallgroporna är att bygga höghus utan att samtidigt lösa transportinfrastrukturen. Ett höghus med 100 lägenheter genererar omkring 150–200 bilresor per dag. Färjestaden saknar för närvarande en robust kollektivtrafik som kan hantera detta. Utan busslinjer, cykelvägar och parkering blir höghuset en trafikfälla — och boende blir frustrerade.
  33.  
  34. Andra kommuner har gjort detta misstag upprepade gånger. Växjö byggde höghus i Teleborg på 1970-talet utan att först bygga vägar och busshållplatser. Resultatet blev att många lägenheter stod tomma under 1980-talet, och området fick ett dåligt rykte som tog decennier att reparera.
  35.  
  36. Ett andra misstag är prissättning utan marknadskontroll. Om höghuset byggs av privat utvecklare utan någon form av prisreglering eller blandning av hyres- och ägandelägenheter, riskerar det att bli för dyrt för de människor som faktiskt behöver det. Ölands arbetare — inom turism, jordbruk och service — tjänar ofta mellan 25 000 och 35 000 kronor i månaden. Ett höghus med moderna lägenheter kostar lätt 9 000–12 000 kronor i hyra. Det räcker inte.
  37.  
  38. Ett tredje misstag är att bygga höghus utan att först undersöka efterfrågan lokalt. Växjö gjorde detta misstag när de byggde flera höghus under 2010-talet utan att först fråga människor vad de faktiskt ville bo i. Många högutbildade ville ha små villor eller radhus, inte lägenheter i torn.
  39.  
  40. ### Lönar det sig att bygga höghus på Öland?
  41.  
  42. Ekonomiskt sett är svaret komplicerat. Ett höghus kostar ungefär 2,5–3 miljoner kronor per lägenhet att bygga i Sverige. Med 100 lägenheter blir det 250–300 miljoner kronor. Utvecklaren måste då få tillräckligt höga hyror eller försäljningspriser för att tjäna pengar.
  43.  
  44. På Öland är detta svårare än i Stockholm eller Göteborg. Hyrespriserna är lägre, vilket betyder längre återbetalningstid. En utvecklare kan behöva vänta 30–40 år för att få tillbaka investeringen — vilket är långt längre än de 15–20 år som är normalt. Detta gör att privata utvecklare ofta är ovilliga att bygga höghus på mindre orter utan offentlig subvention eller garantier.
  45.  
  46. Kommunen skulle kunna lösa detta genom att köpa höghuset själva och hyra ut det, eller genom att ge utvecklaren skattelättnader. Men det kostar pengar som Ölands kommun knappt har.
  47.  
  48. ### Spridning av bostäder — ett billigare alternativ?
  49.  
  50. Många planerare hävdar att spridning av bostäder över flera mindre orter på Öland är mer praktiskt. Istället för ett 14-vånings torn i Färjestaden kunde man bygga små bostadsområden i Borgholm, Degerhamn, Löttorp och Färjestaden tillsammans.
  51.  
  52. Fördelarna med spridning:
  53.  
  54. - Lägre byggkostnader per lägenhet (ofta 1,5–2 miljoner kronor istället för 2,5–3 miljoner)
  55. - Mindre motstånd från befintliga boende (höghus möter ofta starkt lokalt motstånd)
  56. - Bättre anpassning till befintlig miljö och arkitektur
  57. - Möjlighet att bevara Ölands karaktär
  58.  
  59. Nackdelarna:
  60.  
  61. - Kräver mer markförbrukning
  62. - Svårare att skapa levande stadskärnor
  63. - Ökar bilberoende och pendling
  64. - Miljöpåverkan från fler vägar och infrastruktur
  65.  
  66. ### Hur gör andra orter det?
  67.  
  68. Växjö kommun har försökt båda strategier. Efter att höghusprojekten på 1970–80-talen misslyckades valde de istället att bygga många små bostadsområden runt staden. Det fungerade bättre ekonomiskt, men staden växte långsamt och blev mer spridd än önskvärt.
  69.  
  70. Kalmar försökte motsatsen — de fokuserade på att förtäta centrum med nya höghus och hyreshus. Det lyckades bättre, men bara för att Kalmar samtidigt investerade massivt i bussar, cykelvägar och parkering. Utan dessa investeringar hade det misslyckat.
  71.  
  72. Växjö och Kalmar tillsammans visar samma sak: det finns ingen universell lösning. Höghus fungerar bara om infrastrukturen är på plats. Spridning fungerar bara om markpriserna är låga nog.
  73.  
  74. ### Vad bör Öland göra?
  75.  
  76. En blandad strategi är troligen mest realistisk. Höghuset i Färjestaden kan fungera — men bara om kommunen samtidigt:
  77.  
  78. - Investerar i busslinjer mellan höghuset och arbetsplatser
  79. - Bygger cykelvägar från höghuset till centrum
  80. - Skapar parkering eller begränsar bilar
  81. - Blandar hyres- och ägandelägenheter
  82. - Subventionerar några lägenheter för låginkomsttagare
  83.  
  84. Parallellt bör spridning av mindre bostadsområden fortsätta i andra orter. Detta skulle ge både höghuset en chans att lyckas och säkerställa att hela ön får nya bostäder.
  85.  
  86. ### Sammanfattning — höghus eller spridning?
  87.  
  88. Ölands bostadskris löses inte av höghus eller spridning ensamt. Höghus är effektiva men kräver infrastruktur som Öland ännu inte har. Spridning är billigare men skapar nya problem. Den bästa lösningen är att göra båda — men att göra höghusprojektet rätt, med kollektivtrafik, prisreglering och blandade boendeformer från dag ett.
  89.  
  90. Utan dessa åtgärder riskerar Färjestaden att få ett tomt höghus som ingen vill bo i — precis som många andra orter gjort före.
  91.  
  92. Läs vidare: klicka för mer info: paste.rs/qg6Ch.
  93.  
  94.  
  95. /* ----- Java Code Example ----- */
  96.  
  97. /* package whatever; // don't place package name! */
  98.  
  99. import java.util.*;
  100. import java.lang.*;
  101. import java.io.*;
  102.  
  103. /* Name of the class has to be "Main" only if the class is public. */
  104. class Ideone
  105. {
  106.     public static void main (String[] args) throws java.lang.Exception
  107.     {
  108.         // your code goes here
  109.     }
  110. }
Not running #stdin #stdout 0s 0KB
comments (?)
stdin 
Standard input is empty
stdout 
Standard output is empty
https://ideone.com/vbMW0U
Så löser höghus Ölands bostadskris — eller gör det inte
language:
Text (text 6.10)
created:
27 days ago
visibility:
public

Share or Embed source code

Discover > Sphere Engine API

The brand new service which powers Ideone!

Discover > IDE Widget

Widget for compiling and running the source code in a web browser!