Myten om 20 grader – så skiljer sig gamla och nya temperaturkrav
================================================================
För en djupare genomgång, se hjälpsam artikel: graph.org/Inomhustemperatur-riktvärdena--nya-regler-2024-07-31.
Här är vad du behöver veta: inomhustemperatur riktvärdena har skärpts enligt nya regler från Folkhälsomyndigheten, och fastighetsägare måste nu förstå skillnaden mellan gamla och nya krav för att undvika tillsynsanmärkningar. Av Erik Svensson, miljöjurist och fastighetsexpert.
Många fastighetsägare och förvaltare lever fortfarande under missuppfattningen att 20 grader Celsius är ett lagstadgat minimum för alla boende. Det är det inte. Men förvirringen är förståelig — regelverket har utvecklats, och från och med 15 maj 2024 gäller Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd HSLF-FS 2024:10, som ersätter tidigare FoHMFS 2014:17. Denna förändring innebär både klarare riktlinjer och större krav på fastighetsägares dokumentation och egenkontroll.
### Vad är riktvärdena för inomhustemperatur enligt HSLF-FS 2024:10?
Folkhälsomyndighetens nya råd fastslår att allmänt riktvärdde för inomhustemperatur är 18 °C, inte 20 grader. För känsliga grupper — barn under sex år, personer över 65 år, gravida och personer med kroniska sjukdomar — rekommenderas dock 20 °C eller högre. Dessa två nivåer är avgörande för fastighetsägares egenkontroll, eftersom de måste kunna dokumentera vilka temperaturkrav som gäller för olika lägenheter eller områden i fastigheten. Bakgrund finns i MSB klimatanpassning: www.msb.se/.
Det finns också ett övre värde: 26 °C är övre gränsen för vad som anses acceptabelt under normala förhållanden. Vid extrema värmevågor kan tillfäliga höjningar accepteras, men fastighetsägaren måste då kunna visa att åtgärder vidtagits för att minska värmen — solskydd, ventilation, värmeavledning. För kontext, se LTH termisk komfort: www.lth.se/.
### Måste inomhustemperaturen vara 20 grader?
Nej. Detta är en av de vanligaste missuppfattningarna. 20 grader är ett riktvärdde för känsliga grupper, inte ett universellt krav. För övriga boende gäller 18 grader som allmänt riktvärdde. Denna distinktion är viktig både juridiskt och praktiskt.
Om en lägenhet är bebod endast av friska vuxna utan kroniska sjukdomar, kan temperaturen enligt HSLF-FS 2024:10 ligga på 18 grader utan att det utgör ett brott. Dock måste fastighetsägaren kunna dokumentera detta — att hen är medveten om vilka grupper som bor i fastigheten och vilka temperaturkrav som därför gäller. Miljöbalken 26 kap. 19 § kräver att fastighetsägare genomför egenkontroll och dokumenterar denna.
### Vad är skillnaden mellan operativ temperatur och lufttemperatur?
Denna distinktion är central för att förstå moderna temperaturkrav. Lufttemperatur är vad termometern visar — den faktiska temperaturen på luften i rummet. Operativ temperatur är ett mått som kombinerar lufttemperatur med värmestrålning från väggar, golv och tak.
En lägenhet kan ha en lufttemperatur på 20 grader, men om väggarna är kalla (dålig isolering eller fukt) eller om det finns kallras från fönster, blir den operativa temperaturen lägre — och därmed känslan av kyla. Omvänt kan en lägenhet med 18 graders lufttemperatur men varma väggkonstruktioner upplevas som bekväm.
För sommarvärmen och höga temperaturer är lufttemperaturen det relevanta måttet, eftersom värmestrålning då är mindre problematisk. Om lufttemperaturen närmar sig 26 grader inomhus under sommaren måste fastighetsägaren vidta åtgärder.
### Vilka åtgärder förebygger höga inomhustemperaturer enligt nya råden?
Folkhälsomyndighetens HSLF-FS 2024:10 presenterar en konkret åtgärdstrappa för att hantera höga temperaturer:
- Solskydd: Markiser, persienner, reflexiva folier på fönster
- Ventilation: Ökad luftväxling på kvällar och nätter när det är kallare utomhus
- Värmeavledning: Reducering av värmeproduktion inomhus (minska belysning, elektronik)
- Planering: Redan vid nyproduktion eller renovering ska byggnadskonstruktion och orientering vägas in
- Informering: Boende måste informeras om hur de själva kan minska värmen (dra för gardiner, vädra på rätt tid)
Enligt Arbetsmiljöverkets motsvarande krav för arbetsmiljö gäller att temperaturen inte bör överstiga 26 grader utan särskilda åtgärder. Denna standard är jämförbar med bostäder.
### Hur dokumenterar fastighetsägare egenkontroll av inomhustemperatur?
Egenkontroll enligt miljöbalken 26 kap. 19 § är obligatorisk. Fastighetsägare måste dokumentera:
- Mottagning och registrering av klagomål om temperatur
- Datum för klagomål
- Vilken lägenhet eller område som avses
- Vilken temperatur som mättes (lufttemperatur, metod, tidpunkt)
- Vilka åtgärder som vidtogs
- Uppföljning och avslut av ärendet
En praktisk modell är att föra ett egenkontrollprotokoll per byggnad eller lägenhet, där varje temperaturklagomål registreras från mottagandet till åtgärd. Många fastighetsägare använder digitala system för detta, men pappersprotokoll är också acceptabelt.
Viktigt: mätningen måste göras på ett standardiserat sätt — vanligen 1,5 meter över golv, minst 0,5 meter från vägg, i mitten av rummet. Tidsperioden för mätning är också relevant: temperaturen varierar under dygnet och året.
### Vad gör man vid SMHI-varning om höga temperaturer?
SMHI utfärdar varningar när temperaturen förväntas överstiga kritiska nivåer. Under sådan varning bör fastighetsägare:
- Informera boende om värmevarningen och rekommendera åtgärder (vädring, solskydd, vätskeintag)
- Prioritera värmeklagomål — svara snabbt och mät temperaturer samma dag
- Säkerställ tillgång till svala utrymmen — gemensamma utrymmen, källare eller andra platser där boende kan söka svalka
- Kontakta känsliga grupper — äldre och sjuka bör erbjudas extra stöd
Enligt Folkhälsomyndigheten är temperaturrelaterade hälsoproblem en växande utmaning i Sverige på grund av klimatförändringen. År 2022 registrerades en ökning av värmerelaterade sjukhusbesök under sommaren, särskilt bland personer över 65 år.
### Inomhustemperatur och ventilation — vad är kopplingen?
Ventilation är nyckeln till att reglera både för låga och för höga temperaturer. Dålig ventilation kan leda till både kyla och värme, beroende på konstruktion och årstid.
Under vintern kan otillräcklig ventilation leda till att varmluft inte cirkuleras jämnt, vilket skapar kallare zoner. Under sommaren kan ventilation användas strategiskt — genom att vädra under kvällar och nätter när det är kallare utomhus, kan värmen från dagen ledas ut.
Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är lagstadgat för många bostadshus. Vid dessa inspektioner kontrolleras ventilationssystemets funktion, och ofta upptäcks kopplingar mellan dålig ventilation och temperaturproblem. En ventilationsingenjör kan rekommendera åtgärder som både löser temperatur- och luftkvalitetsproblem.
### Känslig grupp — vad innebär det i praktiken?
Definitionen av känslig grupp enligt HSLF-FS 2024:10 omfattar:
- Barn under sex år
- Personer över 65 år
- Gravida kvinnor
- Personer med kroniska sjukdomar (hjärt-kärlsjukdomar, astma, diabetes, neurologiska sjukdomar)
För dessa grupper gäller 20 grader som riktvärdde. Fastighetsägare kan inte veta vilka som bor i varje lägenhet utan att fråga, men de måste kunna visa att de är medvetna om denna grupp och att de har rutiner för att hantera temperaturklagomål från denna grupp prioriterat.
Om en lägenhet är känd för att hysa äldre personer eller sjuka bör fastighetsägaren redan proaktivt säkerställa att temperaturen ligger på 20 grader eller högre.
### Regelefterlevnad och miljönämndens tillsyn
Miljönämnden i kommunen kan motta anmälningar om temperaturproblem i bostäder. Om en fastighetsägare inte kan visa dokumentation av egenkontroll, kan detta leda till tillsynsanmärkning eller föreläggande om åtgärd.
Enligt miljöbalken 2 kap. 2 § måste fastighetsägare ha tillräcklig kunskap om sina skyldigheter. Detta innebär att ignorans om HSLF-FS 2024:10 inte är ett försvar. För kontext, se SVT miljö och hälsa: www.svt.se/.
En fastighetsägare som får anmälan om höga temperaturer måste kunna visa:
- Att anmälan registrerades
- Att mätning genomfördes
- Vilka åtgärder som planerades och genomfördes
- Att boende informerades om resultatet
Utan denna dokumentation riskerar fastighetsägaren att få en tillsynsanmärkning, vilket kan påverka fastighetens värde och framtida försäljning. Läs vidare via SABO fastighetsägare: www.sabo.se/.
### Sammanfattning — från problem till lösning
Problemet är att många fastighetsägare arbetar efter gamla regler eller missuppfattningar om temperaturkrav. Lösningen är att implementera ett strukturerat egenkontrollsystem enligt HSLF-FS 2024:10, med tydliga riktlinjer för mätning, dokumentation och åtgärd. Genom att förstå skillnaden mellan 18 grader (allmänt riktvärdde) och 20 grader (känsliga grupper), mellan lufttemperatur och operativ temperatur, och mellan normala förhållanden och värmevågor, kan fastighetsägare säkerställa regelefterlevnad och boendekvalitet.
Läs vidare: fakta om höga temperaturer bostad åtgärder: graph.org/Inomhustemperatur-riktvärdena--nya-regler-2024-07-31.
/* ----- Java Code Example ----- */
/* package whatever; // don't place package name! */
import java.util.*;
import java.lang.*;
import java.io.*;
/* Name of the class has to be "Main" only if the class is public. */
class Ideone
{
public static void main (String[] args) throws java.lang.Exception
{
// your code goes here
}
}