Inomhustemperatur för fastighetsägare – nya regler 2024
=======================================================
För en djupare genomgång, se bra sammanfattning: graph.org/Inomhustemperatur-riktvärdena--nya-regler-2024-07-31.
Medan många fastighetsägare fortfarande utgår från att inomhustemperaturen måste hållas på 20 grader året runt, visar verkligheten enligt Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd HSLF-FS 2024:10 att regelverket är betydligt mer nyanserat. Inomhustemperatur riktvärdena har uppdaterats för att bättre motsvara både hälsokrav och klimatförhållanden, och fastighetsägare behöver förstå både vad som gäller juridiskt och hur det praktiskt implementeras. Denna artikel ger dig konkret vägledning om de nya reglerna, dina skyldigheter som fastighetsägare och hur du dokumenterar efterlevnad.
Av Mikael Bergström, fastighetsjurist och miljöcertifierad fastighetsförvaltare
### Vad är riktvärdena för inomhustemperatur enligt HSLF-FS 2024:10?
Folkhälsomyndighetens allmänna råd HSLF-FS 2024:10, som gäller från 15 maj 2024, definierar inomhustemperatur krav bostad enligt följande huvudprincip: 18 °C är allmänt riktvärdde för normala förhållanden i bostäder under uppvärmningssäsongen. För känslig grupp temperaturkrav — det vill säga barn, äldre och personer med funktionsnedsättning eller sjukdom — gäller 20 °C som riktvärdde.
Skillnaden mellan dessa värden är inte godtycklig. Den bygger på vetenskaplig forskning om hur olika människor upplever termisk komfort och vilka hälsorisker som uppstår vid för låga temperaturer. För en frisk vuxen person är 18 °C tillräckligt för att upprätthålla god hälsa, medan känsliga grupper löper högre risk för cirkulationsproblem, luftvägsinfektioner och försämrad allmän hälsa vid denna temperatur.
Det viktiga här är att förstå att dessa riktvärden är målsättningar, inte absoluta gränser. Miljöbalken 2 kap. 2 § föreskriver att fastighetsägare ska ha sådan kunskap om miljöfrågor som krävs för att uppfylla miljölagstiftningen. Det innebär att du som fastighetsägare måste kunna motivera dina åtgärder baserat på faktiska förhållanden i fastigheten, inte bara anslå ett termometer. Bakgrund finns i LTH byggfysik ventilation: www.lth.se/.
### Måste inomhustemperaturen vara 20 grader året runt?
Nej. En vanlig missuppfattning bland fastighetsägare är att 20 grader är ett absolut krav gällande året runt. Verkligheten är att sommartid gäller helt andra riktlinjer, och det är här många fastigheter hamnar i regelkonflikter. Mer detaljer i energimyndigheten värmesystem: www.energimyndigheten.se/.
Under uppvärmningssäsongen (ungefär november till april) är 18 °C riktvärdena för allmän befolkning och 20 °C för känsliga grupper. Men under sommaren när utetemperaturen stiger, handlar det istället om att förhindra höga inomhustemperaturer. Folkhälsomyndighetens råd fokuserar på att temperaturen inte bör överstiga 26 °C under längre perioder, och att det särskilt för känsliga grupper är viktigt att säkerställa tillgång till svala utrymmen. För kontext, se SABOs riktlinjer bostad: www.sabo.se/.
Enligt SMHI och Folkhälsomyndigheten har Sverige upplevt allt fler värmeperioder under senare år. År 2023 registrerades värmerekord i flera delar av landet, och statistik från Arbetsmiljöverket visar att temperaturrelaterade arbetsmiljöklagomål ökade med cirka 40 procent mellan 2020 och 2023. Det är alltså inte längre en teoretisk risk — det är en faktisk utmaning som fastighetsägare måste hantera aktivt.
### Vad är skillnaden mellan operativ temperatur och lufttemperatur?
Detta är en av de mest missförstådda distinktionerna i inomhusklimatdiskussionen. Många fastighetsägare mäter bara lufttemperatur med en enkel termometer, men regelverket syftar ofta på operativ temperatur.
Operativ temperatur är ett sammanvägt mått som kombinerar lufttemperaturen med strålningsvärmen från väggar, fönster och andra ytor, plus effekten av luftrörelser. En lägenhet kan alltså ha en lufttemperatur på 19 °C enligt en väggmonterad termometer, men om väggarna är kalla (dålig isolering eller köldbryggor) eller om det finns drag från fönster, blir den operativa temperaturen lägre än vad lufttermometern visar.
För sommarvärmen är distinktionen annorlunda. Här fokuserar Folkhälsomyndighetens råd främst på lufttemperatur, eftersom det är denna som påverkar människornas möjlighet att svala av genom perspiration. En lufttemperatur på 28 °C inomhus på grund av solinstrålning genom stora fönster är problematisk oavsett vad väggarna värmer upp. Läs vidare via svensk miljölagstiftning: www.regeringen.se/.
Praktiskt innebär detta att fastighetsägare måste:
- Mäta både lufttemperatur och strålningstemperatur (eller använd operativ temperaturmätare)
- Dokumentera mätpunkter (inte bara ett ställe i lägenheten)
- Beakta tidpunkten för mätningen (morgon vs. eftermiddag kan skilja flera grader)
- Bedöma lufthastighet och drag separat
### Vilka åtgärder förebygger höga inomhustemperaturer enligt nya råden?
Höga temperaturer bostad åtgärder är inte längre valfritt — det är en juridisk skyldighet enligt miljöbalken och Folkhälsomyndighetens nya råd. Fastighetsägare måste vidta åtgärder för att förhindra att inomhustemperaturen blir ohälsosam.
De viktigaste åtgärderna är:
- Solskydd: Markiser, persienner, reflekterande fönsterfilm eller yttre solskydd på fönster på solig sida. Externa åtgärder är effektivare än interna.
- Ventilation: Säkerställ att ventilationssystemet fungerar korrekt och kan avleda värme. En felaktig eller underdimensionerad ventilation är ofta rotorsaken till höga temperaturer.
- Värmeavledning: Öppen nattventilation (om säkerhet tillåter), användning av källare eller övriga svala utrymmen, och planering av användning av värmegenererande apparater (spis, tvätt) under kallare tider.
- Planering och information: Informera boende om hur de själva kan reducera värmeproduktion och värmeökning. Detta är ofta underskattad men kostnadsfri åtgärd.
Enligt Boverkets byggregler och ventilationskrav måste nybyggda bostäder kunna hålla temperaturen under 26 °C utan mekanisk kylning under normala sommarförhållanden. För befintliga fastigheter gäller inte samma strikt krav, men miljöbalken föreskriver ändå att du som fastighetsägare måste säkerställa att bostaden är lämplig för sitt ändamål — vilket inkluderar att inte vara ohälsosamt varm. För kontext, se MSB höga temperaturer: www.msb.se/.
### Hur dokumenterar fastighetsägare egenkontroll av inomhustemperatur?
Egenkontroll inomhusklimat fastighet är en rättslig skyldighet enligt miljöbalken 26 kap. 19 §. Det räcker inte att tro att allt är bra — du måste kunna visa det.
Dokumentationen ska innehålla följande element:
- Registrering av klagomål: När boende anmäler temperaturproblem, dokumentera datum, lägenhetsnummer, beskrivning av problemet och vem som tog emot klagomålet.
- Mätning: Utför temperaturmätningar inom rimlig tid (helst inom en vecka). Dokumentera lufttemperatur, tid på dygnet, väderförhållanden utomhus och plats för mätning.
- Åtgärd: Beskriv vilken åtgärd du planerar eller vidtar. Detta kan vara allt från att rengöra ventilationsfilter till större renoveringar av solskydd.
- Uppföljning: Dokumentera när åtgärden genomförts och följ upp med ny mätning för att verifiera att problemet lösts.
- Avslut: Notera när ärendet är avslutat och informera den boende.
En typisk dokumentationsmall per lägenhet eller byggnad kan se ut så här:
- Datum för klagomål: [datum]
- Lägenhetsnummer: [nummer]
- Beskrivning: [tex "för varmt på solig sida"]
- Mätning utförd: [datum och resultat]
- Åtgärd vidtagen: [tex "installerat yttre markis"]
- Uppföljningsmätning: [datum och resultat]
- Status: Löst / Pågående / Eskaleras
Många fastighetsägare använder digitala system för detta, vilket gör det lättare att hålla ordning och visa upp vid eventuella miljönämndsbesök eller tillsynskontroller.
### Vad gör man vid SMHI-varning om höga temperaturer?
När SMHI utfärdar värmevarning — vilket sker när temperaturen väntas överstiga 25 °C under flera dagar — är det en signal för fastighetsägare att aktivera sitt krishanteringsprotokoll.
Praktiska åtgärder vid värmevarning:
- Informera boende: Skicka ut information om värmevarningen och ge konkreta råd (drick vatten, håll persienner stängda på dagen, öppna fönster på natten).
- Prioritera värmeklagomål: Om någon anmäler att det är för varmt, hantera denna anmälan omedelbar — det är inte längre en vanlig driftsfråga utan en potentiell hälsokris.
- Säkerställ tillgång till svala utrymmen: Om det finns gemensamma utrymmen (källare, bibliotek, mötesrum) som är svala, informera boende om öppettider och tillgänglighet.
- Kontrollera ventilation: Se till att ventilationssystemet är fullt operativt och att inga filter är igensatta.
- Dokumentera: Notera vilka åtgärder som vidtogs och hur många boende som sökte sig till svala utrymmen eller anmälde problem.
Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att värmerelaterad sjuklighet ökar kraftigt under värmeperioder, särskilt bland äldre över 65 år och personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Som fastighetsägare är du en viktig del av samhällets värmeberedskap, även om det inte alltid är uppenbart.
Genom att förstå och tillämpa inomhustemperatur riktvärdena enligt HSLF-FS 2024:10, dokumentera din egenkontroll noggrant och vidta proaktiva åtgärder, säkerställer du både regelefterlevnad och att dina boende får en hälsosam boendemiljö. Det är en investering som lönar sig både juridiskt och människomässigt.
Läs vidare: guide för inomhustemperatur riktvärdena: graph.org/Inomhustemperatur-riktvärdena--nya-regler-2024-07-31.
/* ----- Java Code Example ----- */
/* package whatever; // don't place package name! */
import java.util.*;
import java.lang.*;
import java.io.*;
/* Name of the class has to be "Main" only if the class is public. */
class Ideone
{
public static void main (String[] args) throws java.lang.Exception
{
// your code goes here
}
}